Första läsningen
Hos. 10:12–13
Så er sådd i rättfärdighet,
skörda efter kärlekens lag,
bryt er ny mark.
Det är dags att vända sig till Herren,
för att han skall komma
och låta rättfärdighet regna över er.
Ni har plöjt orättfärdighet,
ni har skördat ondska,
ni har ätit lögnens frukt.
Ni har litat på era stridsvagnar
och era många krigare.
Andra läsningen
1 Kor. 3:7–15
Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge.
Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.
Evangelium
Joh. 4:31–38
Lärjungarna sade till Jesus: ”Rabbi, kom och ät.” Han svarade: ”Jag har mat att äta som ni inte känner till.” Lärjungarna sade då till varandra: ”Kan någon ha kommit med mat till honom?” Jesus sade: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.”
Predikan
Vilken är den skörd som tron har gett oss? Ta några sekunder för dig själv och fundera. Om någon kommer till dig och frågar vilken frukt tron har gett – vad skulle du svara? Om du känner dig riktigt frimodig kan du störa din bänkgranne för att höra vad han säger.
I läsningen från Hosea ges en programförklaring: Så i rättfärdighet och skörda i kärlek. Bryt er ny mark! Här är ett försök att fånga den rätta trons natur. Här är ett försök att beskriva hur det går till då det Ord som sås hos oss växer och bär frukt.
Bryt ny mark. Lämna det gamla, det som bygger på orättfärdighet, ondska och lögn. Det kommer inget gott från det. Så istället i rättfärdighet. Det vill säga: låt er inte luras att ni kan agera ont utan att ni får ta konsekvenserna av det. Låt er inte luras att lögnen är en framkomlig väg genom livet, för människor kommer nog att se igenom det. Så i rättfärdighet, agera gott, så kommer er skörd att vara i kärlek. Jag hoppas den frukt tron ger oss är sådan. Jag hoppas vi vågar tro om oss själva att Gud verkligen agerar genom våra liv. Jag hoppas att vi kan erfara vad det innebär att leva ett liv där skörden tas in i kärlek. Ett liv där vi själva erfar något av den goda frukten.
Gud ger växten. Det deklarerar den andra läsningen med stor säkerhet. Vi kan plantera och vattna och vi får lön enligt vårt arbete – men växten: Ordets gåva kommer från Gud själv. Det finns ingen annan grund och ingen annan källa till liv än Gud själv, Guds Ord, Kristus. Och andra läsningen bär ett gott budskap till oss. Även om vi bygger dåligt, så länge vi bygger på den grunden, så ska vi räddas. Gud ser inte till själva bygget, utan till den grund som han själv har lagt för oss att bygga på.
Och tänk att vi får bygga. Vi får, tillsammans med Gud, skapa något nytt och vackert i denna värld. Bygga ett hus som kan erbjuda trygghet för de svaga, undervisning för dem som vill lära sig, läkedom för de sjuka – bara fantasin sätter gränser för vad vi kan bygga på den grunden. Sådan är frukten då Guds ord sås ut. Ordet är det samma, budskapet om Jesus är det samma, men i vart och ett av våra liv så får det ta sig ett särskilt uttryck. Var och en av oss kan med sina tankar, idéer och förmågor forma också den gemenskap som är samlad här idag.
Jesus säger att vi ska lyfta blicken och se att fälten har vitnat till skörd. Så lyft era blickar. Liksom vi just funderade på vilken frukt vi redan har fått, fråga er själva: vilken frukt vill vi skörda till näst? Finns det mera av kärlekens och rättfärdighetens gärningar som vi kunde arbeta tillsammans med Gud på att skulle bli verklighet här? Ser vi något fält moget för skörd? Dit ska vi gå, där ska vi agera i rättfärdighet och kärlek. Där ska vi göra vad vi tror att är gott, sant och vackert.
Några ord särskilt till er som är med och leder verksamhet: denna söndags teman utmanar oss som har ledaransvar att fundera över vad det är vi bygger på för grund. Vilka metoder använder vi för att skapa det resultat vi önskar? Församlingslivet är ett gemensamt projekt, men då vi läser andra läsningen idag, så vet att det är en text som i första hand riktas till församlingens ledare. Inte församlingens personal, utan ledare: var och en som har och utövar ett inflytande i församlingen. Bygger vi en verksamhet som gör det möjligt för människor att växa? Eller bygger vi verksamhet som känns tungt och jobbigt att ställa med? Bygger vi en gemenskap som bygger på frihet, öppenhet och ärlighet, eller bygger vi gemenskaper som bygger på borden, krav och måsten? Ingen kommer till det gemensamma bygget med guld och ädla stenar om sättet som de blir rekryterade på är genom orättfärdighet, lögn eller manipulation. Om vi leder på det viset får vi bara halm och trä, sådant som elden förtär.
Under senaste två veckor har jag mött ett flertal människor som sagt mig att de inte är med i församlingens verksamhet för att de som unga blivit skrämda med helvetet eller utnyttjade som arbetskraft för olika rörelsers agendor. Det ter sig för mig som att vi nu skördar något av det som Hosea kallar att plöja i orättfärdighet. Vi har förlorat smarta, tänkande, kunniga människor, för att vi inte har tagit vårt eget budskap på tillräckligt stort allvar. Frestelsen är stor att istället för att vara en kärlekens gemenskap som bygger på Kristi grund bli en gemenskap som kretsar kring oss själva och vårt eget – våra övertygelser som man måste dela för att få räknas bland de saliga. Här upplever jag att det finns ett stort allvar. Världen har inte råd att förlora den kyrka som Kristus grundade på grund av att vi som leder den inte klarar av att leda den mot rättfärdighet och kärlek.
Så, skörda, bryt, bygg, lyft blicken, sträva efter att bygga på den grund och i den anda som Kristus själv. Då han sade “Följ mig” var det ingen som tvekade. Då han sade “Omvänd er” så var det ett glädjebudskap. Vi behöver också reflektera över hur våra liv och våra gemenskaper leds. Vi får arbeta mot en plats där det vi gör är så attraktivt att det är en glädje för människor att ställa upp för det. Vi måste kunna tala om och leva i tron och dess frukter på ett sätt som inspirerar.
Förvisso är vi alla bristfälliga. Ingen av oss har gjort ett felfritt bygge av våra liv. Men det är Gud som både lägger grunden och ger växten. Vi har möjligheten att leva frälsningens liv, livet där Guds ord får verka djupt i våra hjärtan och forma om oss till förnyade människor. Vi har, varje dag, i varje stund, möjligheten att lägga bort det som bryter ner och istället välja det som bygger upp. Gud har gett oss sin Ande så att vi kan leva som hans lärjungar, som dem som lär sig Ordets liv, som dem som gör de behövliga förberedelserna för att Gud ska kunna ge oss en god skörd. Och Gud har gett oss församlingens gemenskap som en plats där vi bär varandra genom motgångarna.
Så vad ska vi ta med oss idag? Våra texter bygger upp en vision om en kyrka som får sitt liv av Gud själv. Guds Ord sås ut i världen. Kristus kommer till oss. Kristus bor bland oss. Vi behöver inte lögn, manipulation eller tvång – för vi har evangelium. Vi har den frihet som kommer av att tillsammans med Gud växa som människor och som kristna. Vi har den frälsning som befriar oss från rädslan och istället leder oss in i Guds kärlek. Det är det vi får erbjuda åt andra. Det är en sådan Gud som liturgierna, predikningarna och måltiderna i bästa fall pekar mot.
Så låt oss be:
Fader,
Du ger växten och du lägger grunden.
Hjälp oss att vara med i arbetet i enlighet med din vilja.
Bevara oss från att frestas till sådant som bryter ner och led oss istället på den väg som leder till rättfärdighet och kärlek.
Vi ber i Jesu namn. Amen.