Predikan, Femte söndagen i fastan, Högmässa med gemenskapsmåltid, Nedervetil

Första läsningen
Jes. 65:1–3

Jag hade svar åt dem som inte frågade mig,
lät mig finnas av dem som inte sökte mig.
”Här är jag, här är jag!” sade jag
till ett folk som inte åkallade mitt namn.
Ständigt har jag räckt ut händerna
mot ett tredskande folk,
som vandrar den orätta vägen
och följer sina egna planer,
det folk som öppet kränker mig hela tiden.

Andra läsningen
Ef. 2:12–16

Kom ihåg att ni på den tiden var utan Kristus, utanför medborgarskapet i Israel, utan del i förbunden och deras löfte, utan hopp och utan Gud när ni levde i världen. Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod.

Ty han är vår fred, han har med sitt liv på jorden gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. Han har upphävt lagen med dess bud och stadgar för att i sin person skapa en enda människa av de två, en ny människa, och så stifta fred. I en enda kropp försonade han de båda med Gud genom korset, då han i sin person dödade fiendskapen.

Evangelium
Luk. 13:31–35

Några fariseer kom till Jesus och sade till honom: ”Skynda dig i väg härifrån. Herodes vill döda dig.” Han svarade: ”Hälsa den räven att i dag och i morgon driver jag ut demoner och gör de sjuka friska, och på tredje dagen är jag vid målet. Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare, ty en profet får inte mista livet någon annanstans än i Jerusalem.

Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. Nu får ni själva ta hand om ert hus. Jag säger er: ni kommer inte att se mig förrän på den dag då ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.”

Predikan

Vad säger dagens texter om Guds hjärta, om Guds djupaste planer, för mänskligheten? Ja, vad säger de om Guds vilja för våra liv?

“Jag hade svar åt dem som inte frågade mig,
lät mig finnas av dem som inte sökte mig.
”Här är jag, här är jag!” sade jag
till ett folk som inte åkallade mitt namn.”

Så talar Gud genom profeten Jesaja. “Här är jag!”, ropar Herren, åt ett folk som inte vill höra av honom! Han ropar ut till ett folk som är vänt ifrån honom, till ett folk som är långt borta från hans nåd och kärlek.

“Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod.”

Paulus talar till Efesierna om vad det innebär att de nu lever i tron på Jesus. Jesus har tagit bort muren, bildligt talat, som skapat avstånd mellan Gud och oss. Han talar om att vi har stigit ut ur det liv som är utan hopp. Vi har stigit in i gemenskapen med Gud, som är hans gåva till oss. Men Paulus är fullt medveten om att detta inte är så enkelt. I Romarbrevet läser vi ju om apostelns kamp med “köttet”, med det gamla som drar honom åt fel håll.

Det är i kampen med detta gamla som vi möter Jesus i dagens evangelium. Han helar, han driver ut demoner och han talar sanning till dem som har makt. Jesus står i full strid med ondskan, han demonstrerar den makt som Gud har, vilken var hans uppgift på jorden. Ja, han riskerar sitt liv genom att gå emot Herodes. Han riskerar sitt liv, antagligen medvetet, då han går till Jerusalem.

Och i detta skymtar vi igen Guds vilja och längtan. Dels befrielsen, upprättelsen och sanningen – dels Jesu vilja att samla in det samma folket som hotar döda honom “under hans vingar, som ett höns”. Vilken otrolig nåd! Inte bara är den nåden kraftig att förändra det andliga, det fysiska och det politiska. Nej den går till och med sina fiender till mötes. Gud sträcker ut sin hand, han samlar ett folk från en skara som vill göra slut på honom.

“Här är jag”, säger Gud. Och han vill samla oss. Han vill hela och upprätta oss. “Kommer ni ihåg tiden då ni var utan Kristus?”, frågar Paulus av Efesierna. Det var den tid då ni ännu var fiender till Gud. Den tid då ni trodde att Gud inte fanns, då ni trodde att religion ledde till krig, då ni trodde att nya idéer var bättre än visdom beprövad under årtusendena, då ni trodde att församlingen fanns till för att hindra mänskligt liv. Minns ni en sådan tid? Det är så som ett liv lätt blir om man inte känner till Guds vilja.

Vad Jesus har gjort är att han rivit muren. Han har bytt fiendskap i vänskap med Gud. Han har visat att tro leder till fred, inte krig. Han har talat visdom, djupare än någon människa efter honom. Han har öppnat vägen till ett överflödande liv. Och hur långt vi än kommit från hans vilja, så vill han göra sig känd för oss och leda oss till det liv som flödar över och räcker i evighet.